MENY
Hejhejhejhej!
Nu har vi tillsammans tagit oss igenom vår första vecka på Parirenyatwa Hospital här i Zimbabwe. Under veckan har vi gått mellan fyra olika barnavdelningar som behandlar bland annat ("lätta") brännskador, malaria, malnutrition, olika former av cancer, akut hepatit, gulsot, meningit, vattenskalle, sepsis, syfilis, HIV och svår lunginflammation. Med andra ord, vi har fått se både det ena och det andra som varit både spännande, lärorikt och i vissa stunder tufft att se.
Första dagen på sjukhuset var nog lite som en chock för oss alla, då vi insåg hur få resurser sjukhuset har jämfört med hur det ser ut för oss hemma. Rullstolar som står i korridoren är exempelvis en vit platsstol som skruvats på en tidigare rullstol, förråden är knappt fyllda, kackerlackor kryper på väggarna, en PVK kork som tappas tas upp och sätts tillbaka på patienten och allt är otroligt slitet. Det är som att all inredning och utrustning som finns har varit där sedan 80-talet och har efter det inte bytts ut. Personalen på sjukhuset är väldigt kunniga och tar sig verkligen tid för oss, men kan inte slutföra sina uppgifter på ett aseptiskt sätt på grund av ekonomi och bristande resurser. Det är som att tänket finns där, att man vill minska infektion, men det räcker inte hela vägen.
Sjukhusets rullstolar
Sjuksköterskestationen och Linnéa
Idag gick vi alla fem tillsammans på barncanceravdelningen (onkologen) som var en väldigt spännande dag. På förmiddagen hängde vi på läkarstudenterna på ronden som är som en scen ur Grey´s Anatomy, där 10 läkare står runt en patients säng och diskuterar patientens åkomma. Sedan mitt i allt kliver en otroligt autoritär kvinna in likt House himself (ledsen för alla referenser till sjukhusserier, men det var verkligen såhär) in med en käpp i handen och tar kommando över hela läkargruppen. Om ni sett serien House så var verkligen denna läkarkvinnan precis som honom i sina förhör, och utbrast "nonsense!" när läkarstudenterna svarade fel eller inte visste vad de skulle säga. Vi kände oss verkligen som en del av castingen till den zimbabwiska versionen av en House alternativt Grey´s.
På eftermiddagen började vi blåsa ballonger av handskar till ett litet barn, och därefter var cirkusen igång. Alla barnen ville ha en ballong och vi blåste för glatta livet och målade figurer, och det blev succé! Sedan avslutades dagen med en gruppbild, som i stort sätt varje avdelning bett om att få sedan vi kom hit. Nu är vi redo för en långhelg med midsommarfirande på Svenska ambassaden för att ladda upp för nästa vecka på kirurgavdelningen (surgical).
Greta med den första (av många) handskeballonger
Glad midsommar på er alla!
/ Emma
Glad Midsommar och tack för spännande berättelser och fina bilder!
Kul att få följa er blogg! Ser ut som ni har kommit till ett bra sälle och blir väl omhändertagna! Hoppas ni får många roliga och lärorika stunder på praktiken:) Jag vet att det kommer bli många olika känslor de nästa veckorna, men sug åt er allt! Det är ju så olikt hur det är i Sverige, men ni kommer kunne använda mycket av kunskapen ändå! African time som kan frustrera mycket, kan också vara en bra sak- det behöver inte alltid gå så sjukt snabbt som går i Sverige!
Extra kramar till Emma!
2